Jul i Vemdalen

Vi har det så skönt!!

Undrade lite om vi skulle få tillbringa det mesta av tiden inomhus, för det var -31 när vi kom, dagen före julafton. Men det har blivit mildare och kommit en del snö.

I vanlig ordning åkte vi sent hemifrån. Varför kan vi aldrig packa i tid?? Nåja, vi lyckades iallafall komma fram till Vemdalen fem minuter innan T kom med bussen från Stockholm, så vi kunde hämta upp honom där.
 
Julaftonen var lugn och skön. Glömde köttbullarna hemma, men det räckte minsann till med mat ändå. Favoriterna: E:s grillade skinka. V hade köpt lax och gjort jättegoda såser till (eller egentligen laxarna, hon hade tre olika sorter med sig) och jag hade tre olika sillsorter (kryddsill, sherrysill och vitlökssill).  Mmmmmmmm.
Finns inte en chans att hålla vikten i år heller.

Julklappsutdelningen var lugn och avslappnad. Vi hade skrivit rim på nästan allt, så det tog lång tid, att läsa, att gissa, att öppna och att skratta.

På juldagsmorronen var E jätteduktig och steg upp och tände marschaller 04:20. Sen var jag jätteduktig och steg upp 04:30 och så åkte vi till julottan i Vemdalens kyrka. 05:00, en okristlig (?) tid!
Det var så vackert! tända ljus överallt. Var nästan fullt, bara några få platser kvar längst bak. Kören sjöng kända men också lite ovanligare sånger, bland annat på norska och vemdalska. Julevangeliet lästes också på vemdalska. Det låter så rart att "Maria vänta småhtt". Fick också fundera över varför det är sån fokus på krig och olyckor i nyheterna istället för glädjen över varje barn som föds. Vad skulle hända om man tänkte annorlunda?
Efteråt åkte vi runt och tittade på alla marschallerna som var tända överallt. I hundratal, fler än tusen.

Skönt att komma hem, ta en skinkmacka och en kopp te och att krypa i säng igen, och få sova.

Nu är det bara -3 och blåser så snön yr. Renarna springer som galna fram och tillbaka ute på Mon, så vi kan inte ha Jack lös. Men han tycker ju att det är skönt att bara få ligga och sova i sin korg när det är snö och kallt, så han klagar inte.
Det blir kanske svårare när jag ska ut och titta på A & S som åker skidor här utanför. A har fått ett par skidor i julklapp, och S har fått ta över hennes gamla, så nu kan båda två åka samtidigt. Får se hur det går.

Nu ska jag klä på mig ordentligt och gå ut. Mulet, båsigt och helt, helt underbart.


Kommentarer
Postat av: Julia

Vad langt borta det kanns! Men vi har det bra har i varmen, men det kommer blir harligt at fira jul hemma nasta ar. langtar redan till midsommar sa jag ocksa kan fa sill! Puss och Kram

2010-01-02 @ 16:58:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0